Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan antal förvaltare för en fond och dess avkastning. Vidare vill vi även studera sambandet mellan en fonds avgift och dess avkastning. Vår kvantitativa metod har baserats på åtta år och består av 31 svenska aktiefonder. Vårt urval av fonder till undersökningen har delvis gjorts med hjälp av slumpen och delvis styrts av oss själva. Vi räknade först ut de beroende variablerna alfa och totalavkastning.

Det har länge pågått en debatt huruvida aktiv förvaltning kan prestera bättre än marknaden och därmed göra skäl för en högre avgift än den för passiv förvaltning. Studien är relevant då majoriteten av Sveriges befolkning fondsparar genom premiepensionen. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och utvärderar 40 svenska aktivt förvaltade aktiefonder inom premiepensionen under perioden oktober 2010 ? september 2013. Närmare bestämt undersöks hur aktiva fonderna egentligen är samt den verkliga kostnaden för den aktiva förvaltningen. Metoden är uppbyggd som så att fonderna delas upp i en aktiv del och en passiv del, varvid kostnader samt prestationer allokeras mellan dessa delar.

Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger.Men med de begränsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet.

 AbstractDatum 2009-06-05 Författare Jan Boman                          1986-05-26 ? 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 ? 9633 Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare Håkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion ? En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast Extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart. Metod Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag.

Med hjälp av filosofen John Rawls definition av rättvisa och David Beetham finner uppsatsen att dagens system med tv-licens dels skapar ett rättviseproblem och ett legitimitetsunderskott inom vissa grupper i samhället. Dessa grupper är vad Rawls skulle kategorisera som de sämst ställd. Rättviseproblemet uppstår p.g.a. det nuvarande systemet med en tvångsfinansierad avgift som inte tar hänsyn till människors inkomster. För att göra systemet rättvisare i Rawls mening finns det tre alternativ, 1) avskaffa public service, 2) finansiera public service via skattesedeln och 3) införa en frivillig avgift i den mening att de som använder public service är de som betalar..

Syftetmeddettaarbeteärattförsökabeskrivavilkakvantitativafaktorersomkanförklarafondersöveravkastninggentemotjämförelseindex.Dettagenomattanalyseraobserveraddataförglobalaaktiefondernoteradeisvenskakronorgenomstatistiskametoder,blandannatminstakvadrat--?skattningarochlogistiskaregressioner.Denundersöktamodelleninnehållervariablerförfondförmögenhet,delägarskapiförvaltningsbolaget,genomsnittligtP/E--?talhosunderliggandeaktieinnehav,allokeringsstorlek,omsättningshastighet,aktivrisk,avgiftochålderpåfond.Ensammantagenobservationavresultatenärattöveravkastningverkarfinnashosäldrefondermedlågavgiftochstabilinvesteringsprofil.Resultatenharenförhållandevisgodförklaringsstyrka..

Titel Extra! Extra! Read all about it!Författare Ida ErikssonUppdragsgivare Extra ÖstergötlandKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapTermin Vårterminen 2011Handledare Ingela WadbringSidantal 52 sidor inklusive referenser och bilagorAntal ord 19 986 ordSyfte Att undersöka en lokal daglig gratistidnings ställning i sittspridningsområde. Extra Östergötland är mitt case iundersökningen.Metod Kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer samtredan utförda kvantitativa undersökningar.Material Intervjuer med 10 av Extra Östergötlands läsare samtbearbetning av redan utförda kvantitativa undersökningar.Huvudresultat Det är främst ungdomar och medelålders personer som läserExtra Östergötland. De främsta anledningarna till varför manläser Extra Östergötland är för att den är gratis och för att denär ett tidsfördriv. De unga läser den antingen för att den finnstillgänglig eller för att den, för dem, är det endanyhetsalternativet. De äldre läser tidningen för att det är envana, eller för att de mest är intresserade av tidsfördriv och för attden råkar finnas där.

I denna uppsats behandlas den finansiella produkten fond-i-fond. Fond-i-fonder placerar i underliggande fonder av olika art såsom aktiefonder och räntefonder. Syftet med uppsatsen är att jämföra fond-i-fonder avseende variablerna avkastning, avgifter och risk samt att undersöka om det finns ett samband mellan dessa variabler. I media har det förekommit artiklar om produkten vilka påstått att fond-i-fonder belastar investeraren kostnader i två led, för de underliggande fonderna och fonden i sig. Därmed är det relevant att fråga sig om en högre avgift motiveras av en högre avkastning? Uppsatsens första del består av en kvantitativ undersökning av fond-i-fonder på den svenska marknaden.

En kvantitativ studie av incitament och avkastning på 338 aktie- och 33 hedgefonder med säte i Sverige genom att variablerna fondförmögenhet, antal fonder i fondbolaget, prestationsbaserad avgift samt prestationsbaserad lön testas mot avkastning och risk. Vi finner att en större fondförmögenhet leder till lägre avkastning, fler fonder i fondbolaget resulterar även det i lägre avkastning för fonden än för motsvarande i ett fondbolag med färre antal fonder. Vår variabel prestationsbaserad lön resulterar i lägre risk för fonden och vår variabel prestationsbaserad avgift resulterar i högre risk. Vi kan inte utifrån våra resultat fastslå att agentteorins antaganden om incitament och kontroll i svenska fonder har en avgörande roll. Däremot hittar vi effekter vilka sannolikt har sin förklaring i agentteorin men då de inte är entydiga går det inte att generalisera sambandet..

Titel Extra Linköping och Norrköping? ? En jämförande innehållsanalys av lokalsidorna i Extra Östergötland, Östgöta Correspondenten och Norrköpings tidningarFörfattare Nadège Mayunga och Kristin PonténKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2010Syfte Syftet är att undersöka om lokalsidorna i Extra Östergötland skiljer sig innehållsmässig i jämförelse med Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar och notiser av lokal karaktär i Extra Östergötland, Norrköpings tidningar och Östgöta CorrespondentenHuvudresultat Vårt resultat visar att tidningarna har i princip samma nyhetsvärdering. Ämnesområdet brott och olyckor och huvudaktören privatperson/allmänheten får mest uppmärksamhet i alla tre tidningar. De skillnader som finns mellan Extra Östergötland och de betalda tidningarna är få och beror främst på skillnader i resurser. Att Extra Östergötland har som mål att differentiera sig från de andra tidningarna finns det små indikationer på.

The basic idea behind an extra year in school was to offer students who have not read nine years in Swedish primary school an opportunity to prepare themselves to pass a high school. This first group that went an extra year in school consisted of eleven students who completed their studies and went on to high school. During the time the group expanded, the school received students from various schools in the same municipality. During the follow-up of these groups could be noted that there were many students who registered, but only few students completed their studies and went on to high school. The purpose of this study was to explore why leadership in the classroom is important for students.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Föreliggande uppsats är en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och föräldrar upplevt att beslutet kring ett extra år i skolan gått till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra året påverkat eleven ämnesmässigt, kamratmässigt och känslomässigt. Studien är genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer där totalt fyra elevers och två föräldrars livsberättelser fått ta form. Dessa livsberättelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar på studiens frågeställningar samt även utifrån avsikt att finna underliggande framträdande teman. Studiens resultat visar att ett extra år i skolan kan vara lyckosamt om elever och föräldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svårt med ett eller ett fåtal ämnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svårigheter i skolan tyder studien på att ett extra år i skolan kan vara negativt, och att det extra året då kan leda till en negativ påverkan på självkänslan och kamratrelationer, något som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse på skola och lärare..

1 augusti 2011 upphävdes Arbetsmiljöverkets dispens för uttag av extra mertid och extra övertid. Istället är det nu upp till arbetsgivaren att bedöma ifall det finns särskilda skäl för uttag av extra övertid och extra mertid samt att bedöma att situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt. Skyddsombuden får nu som ett led i regleringen möjlighet att göra framställningar till arbetsgivaren om det behövs för att säkerställa att arbetstidslagen följs.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka omständigheter och situationer, som krävs för att en arbetsgivare ska kunna ta ut extra övertid och extra mertid. Uppsatsen beskriver den gällande rätten för uttag av extra övertid och extra mertid. Syftet har också varit att redogöra för hur skyddsombudens befogenheter har påverkats av de nya reglerna kring uttag av extra övertid och extra mertid.Uppsatsen har baserats på en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att den har haft sin utgångspunkt utifrån olika befintliga rättskällor.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.